Årsboken för Europaforskning: Europaperspektiv
De svenska nätverken för Europaforskning i ekonomi, juridik och statskunskap samarbetar sedan 1998 bl a kring en årsbok för Europaforskning (Europaperspektiv). Syftet är att göra viktiga forskningsresultat tillgängliga på svenska för en bredare allmänhet. Nedan presenteras de hittills utkomna årsböckerna, med den senast utkomna överst. Årsboken har också en egen hemsida, se www.europaperspektiv.se.
2008 - EU och den globala klimatfrågan
Efter att länge ha fört en tynande tillvaro inom världspolitiken har miljöfrågorna, och då i synnerhet de som rör klimatet, nu plötsligt kommit på allas läppar. Som en av världens största ekonomier med nära 500 miljoner invånare är EU en central aktör i arbetet med att möta de miljöhot som världen nu står inför. EU har också vid flera tillfällen uttalat ambitionen att unionen ska inta en ledande roll i det globala klimatarbetet.
Denna ambitiösa målsättning ger dock upphov till en rad intressanta frågor. På vilka sätt kan EU utöva ledarskap på klimatområdet? Vilka är de rättsliga och politiska förutsättningarna för ett sådant ledarskap? Vilka styrmedel bör unionen använda sig av för att utöva ledarskapet på effektivast möjliga sätt? Vad innebär det för EU:s framtida ekonomiska utveckling om unionen bestämmer sig att gå före resten av världen när det gäller införandet av strängare miljöregler? Det är om dessa frågor som denna bok handlar.
I den elfte årgången av Europaperspektiv presenteras nio bidrag av forskare inom juridik, statskunskap och ekonomiska ämnen, som utifrån olika angreppssätt diskuterar EU:s arbete med att etablera sig som en ledande kraft i kampen för klimatet. |
 |
Kapitel 1. Unionens kamp för klimatet - en obekväm sanning
Christer Karlsson och Charles Parker
Kapitel 2. Konkurrenseffekter av Europas klimat- och energipolitik
Runar Brännlund
Kapitel 3. Det gemensamma åtagandet, svenska klimatambitioner och EU-ETS
Christina Olsen-Lundh
Kapitel 4. Energipolitikens miljöanpassning inom EU
Said Mahmoudi
Kapitel 5. Rättsliga förutsättningar för en gemensam europeisk energipolitik
Maria Pettersson
Kapitel 6. EU:s klimatpolitik från ett välfärdsperspektiv
Olof Johansson-Stenman och Åsa Löfgren
Kapitel 7. EU:s klimat- och energisäkerhet - harmoni eller målkonflikt?
Karin Bäckstrand
Kapitel 8. Ett dynamiskt aktörsperspektiv på marknadsförändringar och klimatpolitik i Europa
Monica Macquet och Susanne Sweet
Kapitel 9. Människors oro - ett medel för radikal klimatpolitik?
Sverker Jagers
|
2007 - EU som aktör i världen
Under de första fyrtio åren av det europeiska samarbetet fokuserade EU på att föra medlemsländerna närmare varandra, genom att garantera fred och frihandel inom unionens gränser. De senaste årens utveckling har dock i grunden förändrat EU:s roll i världspolitiken. Warszawapaktens upplösning, den snabba ekonomiska utvecklingen i länder som Kina och Indien samt de regionala konflikternas ökade betydelse har förstärkt kraven på EU att inte bara verka för fred och frihandel i Europa, utan också i världen. Sedan en tid tillbaka arbetar därför unionen aktivt med att stärka sin ställning inom världspolitiken. Målet för arbetet är att EU ska utgöra en ledande global aktör.
I denna bok diskuteras i vad mån EU lever upp till denna målsättning. I vilken utsträckning och inom vilka politikområden kan unionen sägas vara en ledande global kraft? Med vilka medel utövar EU i så fall detta ledarskap? Vilka är de politiska och ekonomiska konsekvenserna av EU:s sätt att agera i världspolitiken?
I den tionde årgången av Europaperspektiv presenteras nio bidrag av forskare inom juridik, statskunskap och ekonomiska ämnen, som utifrån olika angreppsätt analyserar EU:s agerande inom den internationella handels-, bistånds-, miljö- och säkerhetspolitiken. |
 |
Kapitel 1 - EU vid handelspolitiskt vägskäl
Anders Ahnlid
Kapitel 2 - EU: s janusansikte – handelspolitiken på teko- och skoområdet
Peter Kleen
Kapitel 3 - Internationella förhandlingsenklaver – överbryggar och döljer
Åsa Vifell
Kapitel 4 - EU och Afrika – EU: s roll för välfärden i Afrika
Yves Bourdet och Lennart Petersson
Kapitel 5 - EU som global aktör – effekter på Vietnam
Ari Kokko
Kapitel 6 - Bräckligare internationellt miljösamarbete utan EU
Jonas Ebbesson
Kapitel 7 - EU och regional separatism i omvärlden
Anders Olofsgård
Kapitel 8 - Hur vassa är EU: s tänder?
Jan Joel Andersson
Kapitel 9 - Europeiska unionen och FN-stadgans våldsförbud
Per Cramér
|
2006 - En gränslös europeisk arbetsmarknad?
Genom den så kallade Lissabonstrategin har EU föresatt sig att bli världens ledande ekonomi före år 2010. Avgörande för EU:s möjligheter att nå detta mål är att fler människor kommer i arbete. En viktig åtgärd för att öka sysselsättningen i Europa är, enligt många bedömare, att göra den europeiska arbetsmarknaden mer gränslös, både genom att undanröja kvarvarande inre gränser och öppna upp de yttre. EU:s arbete med att öka öppenheten försvåras dock av medlemsländernas olika historiska traditioner och av den oro som finns hos många medborgare för hur öppnare gränser ska påverka deras välfärd. I denna bok diskuteras olika aspekter av visionen om en gränslös europeisk arbetsmarknad. Är det praktiskt möjligt att skapa en arbetsmarknad utan gränser i Europa? Är en sådan arbetsmarknad önskvärd? Och hur bör den i så fall utformas? I den nionde årgången av Europaperspektiv presenteras nio bidrag av forskare inom juridik, statsvetenskap och ekonomiska ämnen, som utifrån olika angreppsätt belyser frågan i vilken utsträckning en gränslös europeisk arbetsmarknad är möjlig och önskvärd. |
 |
Kapitel 1: Globaliseringen och de europeiska sociala modellernas reformering
André Sapir
Kapitel 2: Invandrings- och medborgarskapspolitik i Europa
Karin Borevi
Kapitel 3: Är EU en gränslös arbetsmarknad?
Olof Åslund
Kapitel 4: Kan invandrare bidra till att förverkliga målen i Lissabonstrategin?
Jan Ekberg
Kapitel 5: Asylsystemet, migrantnätverk och den informella arbetsmarknaden
Gregor Noll
Kapitel 6: Högerpopulismen, migrationen och arbetsmarknaden
Anders Widfeldt
Kapitel 7: Polska rörmokare och den gränslösa arbetsmarknaden för tjänster
Anders Kjellgren
Kapitel 8: Fri rörlighet av tjänster och skyddet av arbetstagare
Ronnie Eklund
Kapitel 9: Utlokalisering av produktion - vad händer med jobben i Europa?
Katariina Hakkala
|
2005 - Lissabonprocessen i halvtid
Vid Europeiska rådets möte i Lissabon våren 2000 enades EU:s stats- och regeringschefer om målsättningen att på ett decennium omvandla unionen till världens mest konkurrenskraftiga kunskapsekonomi. Den så kallade Lissabonstrategin innebär att ekonomisk tillväxt bäst skapas i samklang med en integrerande social sammanhållning och en hållbar miljöpolitik. För att uppnå det ambitiösa tillväxtmålet infördes också en ny öppen samordningsmetod som komplement till den befintliga gemenskapsmetoden. Frivillig samordning mellan medlemsstaterna används inom de områden där överstatlig lagstiftning inte anses gå att tillämpa.
I denna bok görs en halvtidsbedömning av Lissabonstrategin. Vilka är förutsättningarna för att EU skall nå det uppställda målet inom utsatt tid? Är det överhuvudtaget möjligt att förverkliga hög ekonomisk tillväxt i kombination med social sammanhållning och hållbar utveckling, eller står sociala hänsyn och miljömässig hållbarhet i konflikt med ekonomisk tillväxt? Är den valda metoden med frivillig samordning den bästa för att göra EU till världens ledande ekonomi, eller krävs utökad överstatlig lagstiftningskompetens också inom sysselsättnings-, utbildnings-, och socialpolitikens områden? Kan nationella särlösningar som står i strid med den inre marknadens regler om fri rörlighet i längden accepteras?
I den åttonde årgången av Europaperspektiv presenteras nio bidrag av forskare inom juridik, statskunskap och ekonomiska ämnen, som utifrån olika angreppssätt bidrar till en samlad bedömning av Lissabonstrategin i halvtid. |
 |
Kapitel 1. LISSABONPROCESSEN I ETT HISTORISKT PERSPEKTIV
Lennart Schön
Kapitel 2. HÅLLBAR UTVECKLING SOM TILLVÄXTSTRATEGI - OMÖJLIG TANKE ELLER OUTNYTTJAD MÖJLIGHET?
Allan Larsson
Kapitel 3. INDUSTRIELL DYNAMIK OCH EKONOMISK TILLVÄXT I EUROPA OCH USA - KOMMER EUROPA IFATT?
Bo Carlsson
Kapitel 4. DEN ÖPPNA SAMORDNINGSMETODEN SOM DEMOKRATIPROBLEM
Ulrika Mörth
Kapitel 5. EU:s LAGSTIFTNINGSKOMPETENS INOM LISSABONSTRATEGIN
Maria Bergström
Kapitel 6. EU:s SYSSELSÄTTNINGSSTRATEGI SOM INSTITUTIONALISERAD KOMPROMISS
Kerstin Jacobsson
Kapitel 7. DEN ÖPPNA SAMORDNINGSMETODEN ÄR SVAG NÄR MÅLEN ÄR MÅNGA
Erik Mellander och Christina Håkanson
Kapitel 8. SLAGSKEPP ELLER KANONBÅT? - EG-RÄTTSLIG UTVÄRDERING AV TJÄNSTEDIREKTIVET
Ida Otken Eriksson
Kapitel 9. FRI RÖRLIGHET FÖR TJÄNSTER OCH MÖJLIGHETERNA TILL NATIONELL KONTROLL: VAR GÅR GRÄNSERNA?
Ulf Bernitz
|
2004 - EU, skatterna och välfärden
Genom utvidgningen till tjugofem medlemmar och ett nytt grundfördrag går Europeiska unionen in i ett nytt skede. Samtidigt kvarstår förhållandet att makten över den inre marknaden och den gemensamma valutan är centraliserad, medan besluten om skatter och välfärdspolitik tas av medlemsländerna själva.
Redan idag ger emellertid skillnader i skattesystemen inom unionen upphov till konkurrens om de rörliga skattebaserna. Den nationellt bestämda skattepolitiken får allt svårare att frigöra nödvändiga resurser till välfärdssystemen som utvecklats i medlemsländerna.
Bör därför varje land tillåtas bibehålla beslutanderätten över skattesystemen och välfärdspolitiken? Eller skulle unionen som helhet vinna på ett samgående också inom dessa områden? Hämmar inte skilda skatteuttag och olika sociala rättigheter den samlade europeiska effektiviteten?
Det folkliga stödet för omfördelning över nationsgränserna förefaller samtidigt vara högst begränsat. Den inre marknadens principer utmanar särarten i unionens olika skatte- och välfärdssystem. Skall majoritetsuppfattningar inom varje land också i fortsättningen kunna bestämma skatte- och välfärdspolitiken? Eller måste även skatter och sociala rättigheter beslutas överstatligt till följd av att makten över marknadsreglerna har centraliserats? |
 |
Kapitel 1. VÄLJARNA, VÄLFÄRDSSTATEN OCH DEN EUROPEISKA INTEGRATIONEN
Staffan Kumlin
Kapitel 2. ANSVARSFÖRDELNING OCH SKATTER I EN EKONOMISK UNION
Krister Andersson och Lars Söderström
Kapitel 3. EU, SKATTERNA OCH SOCIALFÖRSÄKRINGARNA
Joakim Palme
Kapitel 4. MOT EN GEMENSAM EUROPEISK SJUKVÅRDSPOLITIK
Paula Blomqvist
Kapitel 5. SKATTEKONKURRENS - HINDER ELLER FÖRUTSÄTTNING FÖR EN NATIONELL VÄLFÄRDSSTAT?
Anette Bruzelius
Kapitel 6. EU:s BESLUTSORDNING ETT HINDER FÖR VÄLFÄRDSUTVECKLINGEN
Sven-Olof Lodin
Kapitel 7. NATIONELLA INKOMSTSKATTER OCH EUROPEISK EFFEKTIVITET
Bertil Wiman
Kapitel 8. FRÅN STYRINSTRUMENT TILL INTÄKTSKÄLLA: KAN EU RÄDDA BOLAGSSKATTEN?
Jan Södersten
Kapitel 9. KAN DEN NATIONELLA VÄLFÄRDSSTATEN ÖVERLEVA I ETT ENAT EUROPA?
Åsa Hansson och Karin Olofsdotter
|
2003 - Valutaunionen, författningsfrågan och östutvidgningen
Den Europeiska unionen har de närmaste åren att hantera tre stora utmaningar. För det första står östutvidgningen för dörren. Vi kommer att få se en större och samtidigt mer heterogen union. De politiska, ekonomiska och kulturella skillnaderna inom medlemskretsen kommer att öka avsevärt till följd av utvidgningen. Detta ställer höga krav på anpassning och nytänkande vad gäller institutionell organisering och beslutsformer.
För det andra gäller det att få den ekonomiska och monetära unionen att fungera friktionsfritt. Är det försvarbart att medborgarna ges mycket begränsade möjligheter att ställa beslutsfattare till svars för den förda penningpolitiken? Förmår medlemsländerna bedriva en framgångsrik stabiliseringspolitik inom ramen för den ekonomiska och monetära unionen. Inte minst ur ett svenskt perspektiv är de utmaningar som valutaunionen aktualiserar politiskt högaktuella.
För det tredje, och delvis som en följd av östutvidgningen, har unionen att avgöra författningsfrågan som gäller hur en framtida, utvidgad union ska vara organiserad. Ställer utvidgningen krav på en utveckling i federal riktning eller kan en union med närmare trettio medlemmar fortsatt drivas på mellanstatlig grund? Det reformarbete som stundar är redan påbörjat inom ramen för det europeiska framtidskonventet och det kommer att intensifieras då nästa regeringskonferens öppnar 2004.
Dessa utmaningar – östutvidgningen, valutaunionen och författningsfrågan – utgör denna boks teman. |
 |
Kapitel 1. HUR BÖR STABILISERINGSPOLITIKEN UTFORMAS VID ETT SVENSKT EMU-MEDLEMSKAP?
Michael Bergman
Kapitel 2. EURO - OM KRAVET PÅ SKATTERÄTTSLIGA FÖRÄNDRINGAR
Roger Persson Österman
Kapitel 3: DEN EUROPEISKA CENTRALBANKEN - OBEROENDE MED ANSVARSUTKRÄVANDE?
Daniel Naurin
Kapitel 4. FÖRÄNDRING PÅ YTAN ELLER OMVANDLING I GRUNDEN? - OM EU:S KONSTITUTIONELLA FRAMTID
Thomas Bull
Kapitel 5. VAD UNIONEN GÖR OCH VAD DEN BORDE GÖRA - EKONOMISKA ASPEKTER PÅ EN KONSTITUTION FÖR EU
Ola Olsson
Kapitel 6. DEMOKRATI PÅ TVÅ NIVÅER
Torbjörn Bergman
Kapitel 7. TREDJE GÅNGEN GILLT? ÖSTUTVIDGNINGEN SOM FREDSPROJEKT
Kristian Gerner
Kapitel 8. FLEXIBEL INTEGRATION OCH ÖSTUTVIDGNINGEN - MYCKET SKRIK FÖR LITE ULL?
Michael Hellner
Kapitel 9. ÖSTUTVIDGNINGEN FRAMTVINGAR EN ÅTERNATIONALISERING AV JORDBRUKSPOLITIKEN
Ewa Rabinowicz
|
2002 - Konkurrens på tre nivåer
Den europeiska integrationens historia beskrivs vanligen, med all rätt, som ett unikt exempel på hur forna fiender kan komma samman och skapa en gemenskap för att lösa problem man var för sig har svårt att hantera. Denna närmast rutinmässiga betoning av samarbete och gemenskap bör inte skymma det faktum att den europeiska integrationen också aktualiserar olika former av konkurrens. Temat för denna bok är konkurrens på tre olika nivåer. På en första nivå handlar det om konkurrens mellan EU och omvärlden. I takt med att unionen utvecklat den inre marknaden och deklarerat ambitionen att hålla en högre profil i utrikespolitiska frågor, så aktualiseras olika typer av konkurrensfrågor. Unionen framträder som en utmanare i världspolitiken samtidigt som den inre marknadens murar mot omvärlden leder till olika slags motsättningar gentemot omvärlden. Det förekommer också konkurrens mellan unionens medlemsländer. På det ekonomiska området är detta oftast något positivt och i grunden eftersträvansvärt. En grundläggande tanke bakom införandet av en gemensam valuta var att eliminera hinder för konkurrens mellan medlemsländerna. All konkurrens är emellertid inte av godo. I anslutning till flyktingpolitiken blir det till exempel uppenbart att människor på flykt drabbas hårt av medlemsländernas ovilja att avstå konkurrens när det gäller utformandet av regler för att bevilja uppenhållstillstånd. Historiskt finns det inom unionen en maktkamp mellan rådet, kommissionen och parlamentet. Denna konkurrens kan ta sig olika uttryck: den kan till exempel gälla inflytande över lagstiftningens utformning, eller tolkningsföreträde vad avser bilden av unionens framtida utmaningar. Denna samlade problematik - konkurrens mellan institutioner - utgör bokens tredje och avslutande tema. |
 |
Kapitel 1. EU - EN OVANLIG UTMANARE I VÄRLDSPOLITIKEN
Maria Strömvik
Kapitel 2. VEM TJÄNAR PÅ PARALLELLIMPORTEN?
Mattias Ganslandt
Kapitel 3. FRI RÖRLIGHET FÖR ARBETSTAGARE OCH UTVIDGNINGEN AV EU - KONKURRENS PÅ OLIKA VILLKOR
Katrin Nyman Metcalf
Kapitel 4. EURON OCH KONKURRENS MELLAN EU-LÄNDER
Niclas Andrén och Lars Oxelheim
Kapitel 5. NÄR STATER KONKURRERAR ÄR FLYKTINGAR FÖRLORARE
Hans E. Andersson
Kapitel 6. EFFEKTIVITET OCH MODERNISERING I EUROPEISK KONKURRENSRÄTT
Nils Wahl
Kapitel 7. UTVIDGNING, FRI ARBETSKRAFTSRÖRLIGHET OCH INSTITUTIONELL KONKURRENS
Per Lundborg
Kapitel 8. KOMMITTOLOGI - NÄRA SAMARBETE MELLAN KOMMISSIONEN OCH DEN NATIONELLA FÖRVALTNINGEN
Carl Fredrik Bergström
Kapitel 9. DEMOKRATI, LEGITIMITET ELLER SAKPOLITIK
Sverker Gustavsson
|
2001 - Östutvidgning, majoritetsbeslut och flexibel integration
Med Nicefördraget löstes en del institutionella frågor, men resultatet anses allmänt vara minimalt i förhållande till vad som hade behövts. För första gången sedan vi blebv medlemmar 1995 är Sverige under det första halvåret 2001 ordförande i EU. Sverige spelar därmed en viktig roll för att hålla farten uppe i det historiska projektet att utvidga unionen österut, den högst prioriterade frågan under det svenska ordförandeskapet.
Östutvidgningen - ett av tre teman i denna bok - ger upphov till många viktiga frågor av såväl politisk, ekonomisk som juridisk karaktär. För närvarande förhandlar ett tiotal länder om medlemskap i EU. I den här boken koncentreras intresset till de baltiska staterna Estland, Lettland och Litauen.
Genom östutvidgningen ställs frågan om unionens institutionella struktur på sin spets, däribland tillämpningen av majoritetsbeslut, som utgör bokens andra tema. Tidigare reformer - nu senast i Nice - kan betraktas som otillräckliga för att garantera ett effektivt beslutsfattande i ett framtida EU med 25-30 medlemsländer. Många har menat att vetorätten därför måste begränsas till att gälla ett absolut minimum av frågor för att undvika blockeringar i beslutsprocessen. Boken tar i detta sammanhang upp frågor rörande demokrati, konstitution, effektivitet, legitimitet och stabiliseringspolitiska konsekvenser.
Med östutvidgningen kan det också ifrågasättas om det är möjligt med ett EU där samtliga medlemsländer deltar i samarbetet i lika stor utsträckning. Kraven på ett differentierat medlemskap kommer att öka i takt med utvidgningen. En grupp medlemsländer kan tillåtas att inom vissa områden gå vidare på egen hand och fördjupa samarbetet, medan andra ställer sig utanför.
Denna problematik diskuteras under den samlande beteckningen flexibel integration och utgör bokens tredje och avslutande tema. |
 |
Kapitel 1. DE BALTISKA STATERNAS KAPPLÖPNING MOT EU-MEDLEMSKAP
Thomas Hall & Per Magnus Wijkman
Kapitel 2. ÄR DE BALTISKA STATERNA REDO FÖR ETT EU-INTRÄDE?
Li Bennich-Björkman
Kapitel 3. FRÅN EN UNION TILL EN ANNAN - ESTLANDS RÄTTSLIGA DILEMMA
Erik Nerep
Kapitel 4. MAJORITETSBESLUT I EU:S MINISTERRÅD - EN KONSTITUTIONELL NYCKELFRÅGA
Joakim Nergelius
Kapitel 5. UTÖKAD TILLÄMPNING AV MAJORITETSBESLUT - FRÄLSNING ELLER UNDERGÅNG?
Christer Karlsson
Kapitel 6. STABILISERINGSPOLITISKA KONSEKVENSER AV UTÖKAD TILLÄMPNING AV MAJORITETSBESLUT INOM EU
Bengt Assarsson
Kapitel 7. ÄR FLEXIBEL INTEGRATION EN BÄRKRAFTIG PRINCIP?
Magnus Jerneck
Kapitel 8. FLEXIBEL INTEGRATION - VÄG FÖR EU:S UTVECKLING?
Ulf Bernitz
Kapitel 9. SVERIGE UTANFÖR EMU - FÖRMÅN UTAN PRIS?
Tarmo Haavisto
|
2000 - Europaperspektiv
Europasamarbetet går in i ett nytt årtusende. När kalenderns årssiffror förra gången alla samtidigt slog om befann vi oss i början av medeltiden. Ytterligare en gång tidigare, vid den västerländska tideräkningens början, fortskred det romerska rikets imperiebygge som bäst.
Europeiska unionen är idag på väg från att "bara" vara en gemensam marknad till att även bli en valutaunion med gemensam utrikes- och säkerhetspolitik. Samtidigt har den under 1990-talet utvidgats med Österrike, Finland och Sverige. Under de närmaste tio åren finns det skäl att räkna med uppemot ett tiotal nya medlemsländer i Baltikum och Centraleuropa. Också utan den förestående utvidgningen reser det fördjupade samgåendet en grundläggande fråga. Kommer EMU och stabilitetspakten att kunna fungera utan en centralisering också av makten över skattebaserna med åtföljande krav på statsbildning demokratisering? Eller kommer tendensen mot ett Europas förenta stater - trots ländernas beslutsamhet att förhindra en sådan utveckling - att bryta igenom?
Ekonomer, jurister och statsvetare diskuterar här ett antal sakområden mot bakgrund av fördjupningens och utvidgningens problem: regionalisering, opinioner, inkomstskatter, företagsklimat, författningsfrågor, internationellt samarbete, dagligvaror, offentlighetsprincipen och välfärdsstaten. |
 |
Kapitel 2. Svenskarna och de nya EU - kraftmätningar om folkopinionen
Rutger Lindahl
Kapitel 3. EU och inkomstskatterna
Kristina Ståhl
Kapitel 4. Entreprenörskapet som tillväxtmotor i EU
Magnus Henrekson & Dan Johansson
Kapitel 5. En författning för Europa?
Beate Kohler-Koch
Kapitel 6. EU i de internationella förbindelserna
Pär Hallström
Kapitel 7. Konkurrens och samverkan - den svenska dagligvarusektorn och den europeiska integrationen
Ulf Johansson & Ulf Elg
Kapitel 8. Europeiska offentlighetsprinciper - ett svenskt dilemma?
Ulf Öberg
Kapitel 9. Den europeiska föreningen av välfärdsstat och gränsöverskridande kapitalism
Hans Agné
|
1999 - Europaperspektiv
Här diskuteras hur "samverkan", "samarbete" och "samgående" - tre betydelser av den eruropaeiska integrationen - förhåller sig till varandra på olika sakområden. De ekonomiska artiklarna handlar om hur den genomförda valutaunionen ändrar förutsättningarna på marknaden och i den ekonomiska politiken. Thomas Andersson skriver om hur möjligheterna att samverka och samordna näringspolitiken påverkas av valutaunionen. Eugenia Kazamaki Ottersten ställer motsvarande fråga om arbetsrätten och lönebildningen. Clas Wihlborg, slutligen, söker klargöra hur bankverksamheten påverkas av om ett land befinner sig utanför eller innanför den monetära unionen.
De juridiska artiklarna belyser på motsvarande sätt hur det etableras rättslägen inom praktiskt viktiga områden, trots att det principiella förhållandet mellan union och medlemsländer är blandat och oklart. Anna Christensen beskriver hur principen lika lön för lika arbete bestäms genom en kombination av samverkan, samarbete och samgående. Per Cramér analyserar utifrån samma grundtanke vad som bestämmer innebörden av säkerhetspolitisk neutralitet. Lars Pehrson fullföljer perspektivet genom att klargöra vad som varierar och vad som är gemensamt i ländernas bolagsrätt.
Statsvetarna Ole Elgström och Christer Jönsson klargör innebörden av unionen som förhandlingsmaskineri. På grund av de skilda betoningarna på samverkan, samarbete och samgående är unionen minst av allt något system inriktat på samlat ansvar för en styrande majoritet. Gullan Gidlund redovisar hur partierna praktiskt verkar för en växande samsyn över gränserna. Cecilia Malmström diskuterar i sin artikel motsatt tendens. Europeiseringen verkar inte bara i riktning mot bredare perspektiv. Samtidigt främjar den uppkomsten av regionalt bestämda partier. |
 |
|
1998 - Europaperspektiv
Framtiden ligger öppen. Denna för samhällsforskning och folkbildning gemensamma grundinställning är utgångspunkten för denna bok om Europafrågor. Oavsett om vi är forskare eller engagerade medborgare, eller om vi sade ja eller nej i forlkomröstningen, står EU inför problem vi alla har anledning att fundera över - ett EU för vilket även vi svenskar nu är medansvariga.
Kan EU leva upp till förhoppningar om evig fred? Vad betyder Amsterdamfördraget för den europeiska integrationen? Vad kostar utvidgningen av EU österut? Hur kan en demokrati på europeisk nivå komma till stånd? Varför motsätter sig beslutsfattare från vänster till höger en demokratisering? Var går gränsen mellan juridik och politik i EG-domstolens arbete? Vilken rätt har vi till sjukvård, sjukförsäkring och pension när vi flyttar till ett annat medlemsland? Kan valutaunionen, EMU, innebära en återgång till gammaldags industripolitik? Vilka konsekvenser kommer valutaunionen att få för våra skatter i framtiden? |
 |
|
|
